Vår prins Viggo

Viggo pratar. Och pratar. Och pratar. Han är sällan tyst. Det är inte utan att man drar på smilbanden en smula när han uttrycker sin förtjusning över dagens lunch, bestående av pasta, stekt falukorv och morötter med ett glatt "Detta var inte så dumt mamma". Snacka om att låta lillgammal och snusförnuftig. Min goa Viggo. Två och ett halvt år gammal. Ett av hans andra favorit-uttryck som går varmt i alla möjliga sammanhang just nu är "Det får du hemskt gärna mamma". Haha! Också lägger han huvudet på sned och ser sååå snäll och oskyldig ut. Ett mindre gulligt favorit-uttryck är det uttömmande och INTE ruckbara "Det vill jag inte heller alls". Tyvärr används det ofta. När man ska plocka undan efter sig. Borsta tänderna. Gå och lägga sig. Listan kan göras låååång.

Min stora prins! Tyvärr har han fått en otrevlig hosta (jag har rääälig hosta mamma) som inte vill försvinna vilket igår gjorde att han inte alls kunde somna som han brukade. Han fick helt enkelt följa med ner i soffan vilket resulterade att vi hade en snarkande son i soffan när halva Grey's var avklarat..Detta resulterade i en TRÖTT son efter lunch idag. Han tog sin napp och snutte och knatade själv upp och bäddade ner sig i sin säng medan jag röjde undan. Zzzzzzzzzzzzz...Han sov som en ängel när jag tittade till honom ett par minuter senare. Jag hade snarast väntat mig att han skulle gå upp och hoppa i våra sängar om han gick upp själv. Men icke.

Han har verkligen en vilja av STÅL vår prins! Det kombinerat med hans humör genererar då och då (läs dagligen) utbrott av ILSKA när det inte går eller han inte får som han vill. Jag brukar försöka se det positivt: Att sätta sig på honom gör man inte i första taget!