Wohoo och god morgon!

Öppning på jobb idag, vilket innebär sluta tidigt, vilket innebär gå hem 13! :-) Inte fel alls! Kaminen är tänd (behövs kanske inte snart, bäst att njuta!) och ljusen likaså. Omeletten är i magen och här sitter jag och bläddrar i tidningen. I eftermiddag blir det projekt städa lite för mig och barnen. Gillar att ha ett rent hem till helgen!

Igår gjorde jag det: Sprang 5 km på asfalt ihop med Jenny. Så nu vet jag att jag borde fixa att springa hela Vårruset! Ikväll blir det gymmet när barnen lagt sig. Många verkar tycka det är konstigt att jag hinner träna: "Jag väljer att umgås med mina barn istället" har jag fått höra. Okej. Jag tränar oftast senare, när barnen lagt sig. Och dessutom klarar sig barnen utan mig i 30 minuter ( som joggingturen tog igår). En sak som jag dessutom förundras över: det är tydligen fel av mig att träna om barnen skulle vara vakna, men ingen reagerar på en förälder som sitter med telefonen/surfplattan/vid TVn och säger Sssccch! Är det bättre bara för att man är fysiskt närvarande!? Tror tvärtom jag: när jag är med barnen är jag med barnen och inte med en apparat som tar bort mitt fokus. Menar dock inte att jag är 100% fokuserad jämt så fort vi är hemma...men i jämförelse tror inte jag att det är sämre att ha sin egentid på gymmet. Eller?