Ja, så är det...Mitt i sista veckan. Sista veckan innan fyra veckors semester. Som jag längtat efter ledighet. Nog för att jag trivs väldigt bra på jobb och det ÄR mysigt just nu: Mycket personal och lite barn. Jag KAN sitta och rita med ett barn. Jag KAN spela spel hur länge som helst, jag KAN sitta med två barn i ett rum LÄNGE utan att bli avbruten. Jag har dock förstått att alla inte ser det så här. Kollegor som bara sitter och pratar med varandra HELA tiden. Som diskuterar vilket vin de ska köpa till semestern över huvudet på barnen när vi käkar. Som sitter på ett ställe med en kollega långt från alla barn och snackar privata grejor i en halvtimme när vi är ute. Som säger "jag orkar inte hitta på nåt, jag vet inte, måste vi göra så mkt" när man föreslår nåt eller frågar om de funderat på nåt speciellt att hitta på. Allvar? Vi är där för barnens skull även om det snart är semester. Ibland undrar jag varför vissa jobbar i förskolan. :-(
Men det var en parantes. För hur mycket jag än gillar mitt jobb: Jag gillar mina egna barn och min fritid lite mer. Så bring it on: Tre dagars race sen SEMESTER. Yey!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar